tisdag 30 december 2014

Två steg fram, ett steg bak



Om man inte tränar blir man tjock sägs det. Jag tror på det. Nu har jag väl inte direkt blivit tjock men nått kilo kan det nog vara, långt ifrån de slimmade kropparna på stranden i Kailua bay. Jul och träningsfritt är en dålig kombo helt enkelt.  

Nu till det trevliga och det är att ryggen börjar kännas bättre. Lite stelt på mornarna men i helgen blev det en cykeltur a 80minuter i vinterkylan tillsammans med Nussi. Var tänkt att bli lite längre men kortade av den för att ryggen kändes lite trött och jag tänkte att det är dumt att köra på för fullt direkt. Fick även smisk på spurten av Nussi. Kondition är en färskvara... Igår provade jag även att springa 1km och tyckte det kändes ok så. Hoppas att kunna börja öka kontinuerligt så smått nu. Att inte kunna träna är dåligt för husfriden.

Efter nyår ska även passen från Björn Andersson börja. Kommer inte kunna köra för fullt från start men hoppas att detta ska ta min träning ytterligare ett snäpp nästa år. Eftersom det är ett gemensamt upplägg för flera med sub9 som mål på IM är det inte riktigt individuellt. Jag räknar ändå med att kunna nyttja mycket och att få en annan struktur i träningen och periodisering etc. Kommer bli intressant!

söndag 14 december 2014

Allmänt kasst

Magnetkameran sa att en disk buktade ut. Dr Carter sa att jag började bli till åren...31 år?
Men han sa också att en diskbuktning inte är någon superstor grej och att jag bör kunna träna på. Och ryggen har känts bättre och bättre. Fram till idag. Kröp på vinden och fixade men ventilationen på mitt och sussis renoveringsobjekt och nu är jag tillbaka på 0. Fan vad kasst det känns.

Hade precis kommit igång med lite cykling även om sjukgymnasten sagt att jag ska vänta med löpning.

Så trött på det här nu. Inte ens dagens julbord och medföljande sprit kunde dämpa värken. Kanske för lite nubbe? Får kämpa vidare med rehab med det är ju så tråkigt. Inte stressad inför 2015 än men fortsätter det såhär kanske det ändras. Kanske. Eller så blir jag fet...


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 25 november 2014

En remiss kommer postad

Igår kom tillslut remissen till MR. 16 december...det känns som en evighet men jag skulle ringa Dr Carter när jag fick den så skulle han försöka skynda på det. Även sjukgymnasten som ska vara ryggspecialist verkar ha ett tufft schema. Först 10 december har jag tid där. 3 veckor för att få tid till en sjukgymnast? Säger det något om folks hälsa eller är just denna sjukgymnast väldigt populär? Jag hoppas det senare.

Har aldrig gjort magnetröntgen förut och vet inte riktigt vad jag har att vänta. Det är något man inte ska göra så ofta pga strålning så det är ju bra att jag sluppit det fram till nu. Samtidigt lite nyfiken, maskinen ser ju ganska spacad ut. Man får det där pojkaktiga intresset för maskiner. Hur som helst ska det bli skönt att få veta vad det handlar om så det går att börja rehaba. Så frustrerande att inte kunna träna och kanske ännu värre att inte kunna göra vanliga saker som att bära tunga matkassar, inte kunna knyta skosnörena utan att stånka och bli tvungen stödja sig eller ligga i sängen och knyta.

Here we go

onsdag 19 november 2014

Invalid innebär ofrivillig vila

Offseason, varför inte köra lite styrka? Marklyft är manligt även om 40kg kanske inte är lika coolt. Men det räckte för att ryggen skulle misstycka. Lägg på lite löpning och sedan bära gips och 120cm OSB-skivor så är ryggproblemen ett faktum. I vanliga fall brukar det räcka med ett besök hos naprapaten så är jag back in business. Men inte nu. Har varit där 3 gånger och kan ändå inte knyta skorna utom på fyllan. Känner mig som 100år och man inser hur skör man är och även vad glad man ska vara att man faktiskt kan röra sig i vanliga fall.

Imorgon ska jag till Dr Farell Carter får att få en opinion av någon som inte är naprapat. Börjat noja mig att det är nått värre denna gång. Får man magnetröntgen om man gnyr lite?

Invaliditeten innebar även att jag missade klubbdagen för 10000m. Fick agera tidtagare när de andra körde beermile vilket sög men köndes också lite skönt när man såg de andra trycka Brooklyn. Dumt att förstöra ett gott öl.

Daniel vann på 8.20.34 och hade faktiskt helt ok tid på sista varvet, 68s. Nussi hack i häl men kunde inte sätta in någon spurt. Spy innebär extravarv så kanske därför han körde reserverat.






Well done boys. Nästa år ska jag göra allt för ge Daniel en match.
Blev en rejäl utskjutning efteråt ändå vilket höll i sig till måndagen. Det har jag inte saknat men jag hade i varje fall inget långpass inplanerat. Oskar låg på samma nivå som oss andra men valde ändå att bränna av en 26km på söndagen. Snyggt



Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 28 oktober 2014

Total vila

Har haft total vila sedan Hawaii. Varken sprungit, cyklat eller simmat även om tanken på simning förekommit. Lars frågade igår om jag inte skulle med och simma onsdag lunch, skulle tydligen vara Lisa Nordens simtränare Fredrik Lundin på bassängkanten. Nackdelen med att numera jobba i sumpan...Blir en lång lunch om man ska åka till Eriksdalsbadet.

Men ska jag vara ärlig har jag inte haft något sug att träna. Känns som att all tid utöver jobb går åt till att planera husrenoveringen på Ekerö just nu. Och det är väl ganska passande tidsmässigt. I vår blir det svårare att klämma in det om jag ska satsa ordentligt på triathlonen.

Det börjar dock smyga något i ryggraden. Något känns helt enkelt lite konstigt när man inte tränar. Man blir trött på kvällen och man är uttråkad. Massa tid som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Så nu har jag reggat ett konto på byggahus.se, där går det att spendera ungefär lika mycket tid som på diverse träningsforum och bloggar märkligt nog. Bäst att lägga på sig lite om det skulle bli en vargsvinter.

Men imorrn har jag i alla fall bokat upp en cykeldate med Nussi och det blir crosscykling i mörkret utan klocka. Ska bara köra på känsla och försöka njuta av cykling utan mål. Ser fram emot det och ser fram emot en månad eller mer av endast spontana pass där jag kör det jag känner för. Sen...sen är det dags att ladda om. Då är det 2015.


- Posted using BlogPress from my iPad

onsdag 15 oktober 2014

Race report Ironman Kona





Har nu gått några dagar sedan tävlingen och jag har både hunnit smälta den och fundera på vad som gick fel. Kände mig okej vid start och under cyklingen fick jag i mig både energi och vatten som jag hade tänkt. Enda jag kan tänka mig ledde till denna minst sagt mediokra prestation är värmen. Kan ju inte helt ha tappat formen sedan Kalmar?

Incheckning och nummermärkning öppnade 04.45. Vi åkte hemifrån 05 men hade ändå gått om tid. Hittar ett gäng andra svenskar och allt är frid och fröjd. Vattenstart för herrarna kl 06.50 och hinner ligga och trampa vatten max 5min innan kanon blåser av. Inte alls så stökigt som alla varnat för, kanske för att jag la mig relativt långt ut till vänster och dessutom inte krigar längst fram. Kör på i mitt tempo, oftast relativt ostörd, och försöker när det går lägga mig på några fötter. Banan är 2km rakt ut för att sedan vända tillbaka samma väg. Kändes som en evighet innan jag fick vända och ungefär vid vändpunkten ser jag den första rosa mössan som indikerar att en agegroup dam har simmat ikapp 10min på mig. Inget att bli upprörd över, visste att simningen skulle bli tuff för mig och att det finns väldigt många snabba simmare i dessa startled. De flesta ligger runt timmen med våtdräkt. Efter ca 75% börjar det kännas som 50/50 herrar damer. Vet inte om så var fallet men kändes så. Kommer tillslut fram och känner att jag missat lite med vaselinet, swimskinet och saltet har skavt. Skit samma, nu börjar ju min gren. Uppe på piren möts jag av Sussi och Pontus som lyckats ta sin in på vip-delen eftersom de såg starten från båt. Kul med bekanta ansikten. 1.22 tog det och hade innan start en förhoppning om 1.15.

I t1 möter jag också Sara som inte heller var särskilt nöjd efter simningen.

Trycker på lite uppför Kuakini hwy, kanske lite för mycket men man är alltid lite övertaggad direkt efter växling. Målet för dagen är 220watt. Väl ute på Queens K får jag lite rytm och det känns fortfarande helt ok även om det är ganska varmt. Efter några mil så kommer motvinden och den är inte nådig. Aldrig varit med om sådan blåst och tydligen var det de värsta vindarna på 15 år. Det är mentalt nedbrytande med sådan vind tycker jag och jag börjar få svackor. Det är inte heller att vinden kommer från ett och samma håll utan ibland är den från sidan. Glad att jag körde med lägre profil fram, var en del som blåste av vägen. I motvinden börjar man se fler och fler wheelsuckers och domarna gör ingenting trots att de åker förbi. Det gör att det känns ännu värre när man sliter i motvinden. Kämpar uppför backen till Hawi som kändes olidligt lång men ser fram emot nedförsbacken och den förmodade medvinden. Glädjen blev kortvarig. Efter vändningen rullar det på ganska bra men efter ett tag märker jag att trots att det är nedför och jag trycker 200watt går det inte aärskilt fort. Börjar först fundera på om bromsen eller något ligger mot men det är bara vinden. Större delen av hemvägen blir också motvind. Sånna är vindarna på Hawaii, svänger snabbt och har samma värme som en hårtork. Men ingen kan säga att det var ett lätt år i alla fall. Detta var Hawaii som det ska vara.

Även om det endast behöver vara 7m på Kona ser väl luckan lite liten ut?


Mentalt nedtryckt och tillbaka i Kona efter 5.25h och 208watt np börjar jag inse att det här går ganska dåligt. Det fanns liksom inget tryck i mig. För att spara lite tid låter jag skorna sitta på cykeln (vilket jag inte brukar göra) då det är funktionärer som tar hand om den vid växlingen. Slutar med en kramp i höger vad...

Ut på Ali'i drive känns första kilometern bra. Mycket publik, fått komma av cykeln, Sussi/Pontus är där och hejar osv. Men ganska snabbt infinner sig den olustiga känslan av total avsaknad av ork. Börjar bryta ned loppet i bitar. Snart är jag vid vändpunkten på Alii drive, 7.5km, då är det bara 7.5 tillbaka innan Queens K. Håller ca 5-tempo första 1.5 milen sen måste jag gå i en backe som inte är mycket till backe. Då har jag redan börjat gå vid varje vätsktestation. Lägger is i kepsen och innanför racesuiten varje station också, allt för att få ner tempen. Inser nu att det aldrig kommer gå att springa detta marathon och börjar kalkylera på hur lång tid det tar om jag ska gå 2,5mil. Börjar prata med en britt som också går och vi bestämmer att vi ska springa 5 och sedan gå 1 vilket gick fint. Tappar honom nånstans men då kommer Marcus Larsson (cykelcity) ikapp. Han är lika paj som jag ( gjorde 9.07 på Kalmar i år). Vi teamar upp och går/springer när vi kan och orkar. Skrattar åt att vi i det tempo vi håller inte kommer hinna imål innan det blir mörkt. Var tur att vi hittade varandra och kunde motivera varandra, annars hade det tagit mer tid än de 4.19 som det nu blev för mig.

Det är många som gått längs Queens K men hade aldrig trott jag skulle göra det. Hade inte alls den respekt för banan och värmen som man skulle haft. Det var otroligt roligt att vara här och inte minst tiden innan med de 7 andra svenskarna jag och Sussi bott med men nu ska jag ta paus ett år från fulldistans och satsa på 70.3. Direkt efter målgång tänkte jag som vanligt "aldrig mer" men jag ska tillbaka till Kona, bara inte nästa år. Och då ska jag förbereda mig på ett bättre sätt, hur man nu gör det. Läste nån som förespråkade bastu :)



Sida vid sida med Marcus Larsson som kanske var räddningen för att inte hamna på hjältelistan, dvs långsammare löpning än cykling.

Posted using BlogPress from my iPad

lördag 11 oktober 2014

Pre raceday Kona







Ca 14 timmar kvar till start och cykeln är incheckad och klar. Ute på piren står cyklar för en förmögenhet. I Kalmar sa de att sammanlagda värdet var ca 98M, här måste det vara det dubbla. Min P3 tillhör budgetalternativen och p5or har var och varannan.

Planen är väldigt lik den i Kalmar, baserat på endast två tidigare tävlingar verkade den senare fungera hyfsat. Har bunkrat enervit och kommer ha med mig all energi som jag behöver på cyklingen och även det mesta för löpningen. Blir ca 300kcal/timme. Stora svårigheten blir att få i sig vatten tror jag men det finns många aidstations att fylla på på. Finns också is för att kyla sig.

Slängde in handduken och köpte ett swimskin från BlueSeventy vilket i alla fall ser väldigt tourigt ut. Hoppas göra en simning 5-10min långsammare än Kalmar pga det är våtdräktsförbud, dvs 1.15-1.20. På cyklingen kommer jag också safa lite och lägga mig 10watt lägre än Kalmar så 220w är målet om allt känns okej. Kanske blir runt 5.10. Löpningen är väldigt svårt att sia något om, 3.30 ska jag nog vara väldigt nöjd med men det kan lika gärna bli 4 eller total genomklappning. Total tid alltså allt mellan 10 och 11.09h. 11.09 är genomsnittstiden på Hawaii och den tycker jag att jag ska vara bättre än.

Årets tävling är den största hittills deltagarmässigt, 28% är damer vilket är 9% mer än förra året. 25 svenskar är på plats och hoppas på bra tider imorgon. Träningen är gjord och nu är det bara njuta (?) av loppet för att sedan ta en månads säsongsvila.

Starten går 06.50 lokal tid eller 18.50 svensk tid för herrarna och 07/19 för damer. Följ mina tider genom bib nr 1826 på Ironmans hemsida nedan.

http://www.ironman.com/triathlon/coverage/athlete-tracker.aspx?race=worldchampionship&y=2014#axzz3FnqwdLoj



- Posted using BlogPress from my iPad

onsdag 8 oktober 2014

Dagarna går i Camp Sweden

Vaknar fortfarande vid 3-4 på morgonen pigg men med förhoppningen att kunna somna om. Enda fördelen med det är att internet går ganska fort just då, vilket annars blir helt nedlusat när alla nio i Camp Sweden ska kolla sin mail, facebooka, twittra och instagramma.

Dagarna rullar annars på i snabbt tempo och brukar börja med simning. Runt 07.30 drar vi oss ned till startområdet för att simma en del av banan. Helt fantastiskt klarblått vatten och man har fullt upp med att kolla färggranna fiskar samtidigt som man inte ska krocka med mötande simmare. Ca 10 min ut finns en båt som bjuder på kaffe vilket då blir ett naturligt mål. Intressant att se alla simmare, det är hundratals där varje morgon. Svårt att hitta en plats med mer vältränade människor och mindre underhudsfett misstänker jag. Imorse provade jag swimskins som man använder när det är våtdräktsförbud, vilket det är här. Enligt Rasmus Henning skulle det göra 5s per hundring och det som satt bäst kostade $290. Ni kan ju räkna tidsvinst per krona på det under 3896m...med lite tur kan jag låna av Nelker.

Kaffebåten. Bild Nelker

Vi provade också att cykla sista biten av cykelbanan innan vändningen upp/ner från Hawi idag för att känna på lite hur det är med vindarna. Har fegat och kommer köra med Dura Ace c35 fram som är betydligt lägre än 808orna. Idag kändes vindarna dock helt okej men man vet ju aldrig på race day. Hastigheter på 60-70 i nedförslöporna och kraftiga kastvindar kan kittla lite i magen. Hade lätt kunnat köra med större klinga fram än mina 53 såhär i efterhand. Det är väldigt böljande bana och ska tydligen vara 1400 höjdmeter vilket gör att man trampar ur i de långa nedförsbackarna.

Vändpunkten efter 9 mil. Liten röd markering i gatan

Paraden var också idag där alla länder promenerar mellan startområdet och expoområdet. 25 svenskar är på plats men har för mig att det var fler som kvalade. Kanske hade de lika strul som oss med flygbiljetterna och kom bort nånstans på vägen?! Kul grej med paraden iaf, lär väl vara enda gången man får representera Sverige.

Lilla men tappra gruppen

Jäkligt skön stämning här där alla är totalt nednördade i triathlon och träning. Ser fram emot lördag men är lite rädd för värmen. Den är verkligen tryckande. Att gå ut lite hårt här kan leda till att man bonkar totalt vilket vore lite trist. Vill ju trots allt njuta av detta race nu när jag är här.


Relaxing - Bild stulen av Nelker

Kaffe på Lava Java


Legenderna! 


Dinner for champs






måndag 6 oktober 2014

Det är långt till The Big Island

Sitter på planet nu från San Francisco till Kona. Resan som påbörjades för 38 timmar sedan har väl inte direkt flutit på som tänkt. Den har faktiskt gått extremt dåligt. Men modet är ändå uppe, för nu är det inte långt kvar.

Lördag 09.05 skulle vår flight till New York ha gått men när vi kommer dit får vi reda på att den är försenad. 6timmar...och vi hade 2 connections så de sket sig helt. Istället bokar de in oss till frankfurt->Houston->Denver->Kona. Det tog tid att styra om oss och de framför oss i kön så vi hade 40 min att checka in på på Arlanda vilket också sket sig. De lyckades inte checka in bagaget till Denver utan vi skulle bli tvungna att checka in/ut i Frankfurt.

I Frankfurt springer vi som om det vore en sprintdistans och kommer till Uniteds incheckning 58min innan avgång. Den vidriga lilla damen säger att de har cutoff 1h innan avgång och det är inget hon kan göra. Vi skäller på varandra en kvart innan hon får ett nervöst sammanbrott och klagar inför hennes kollega om magsmärtor på tyska, tror väl inte vi förstår. Hon hittar inga flighter som tar oss till Kona innan måndag men tycker vi kan åka till Honolula och ta en båt istället. På egen bekostnad dessutom. Tillslut får jag tala med hennes supervisor som efter mycket om och med går utanför star alliance och bokar en flight med American. Vi flyger nu Frankfurt->Chicago->Denver-San Francisco (liten mellanlandning som inte stod på biljetten->Kona.

Istället för en hel natt på Honolulu där vi hade bokat hotell sedan tidigare får vi 4h på ett hotell i Denver. Fantastiskt. Men känner mig ändå hyfsad pigg just nu då vi försökt sova lite strategiskt på flighterna.

När man inte trodde något kunde gå sämre får vi i Frankfurt reda på av Philip, som vi ska bo med, att den vi hyrt huset av inte svarar. Troligen har vi 9 som ska bo tillsammans blivit blåsta och airbnb-bokningen finns egentligen inte. Tycker synd om Anna och Fredrik som landade sent i lördags och skulle vara först i huset. Huset finns dock har vi nu fått reda på även om ägaren inte sett pengarna. Anna och Fredrik fick sova första natten hos grannen till vårt hyrhus. Snällt.

Ironman verkar annars vara lite större här. I passkontroller och liknande har folk reagerat och frågat om man ska tävla och önskat en lycka till. Riktigt kul. Så status är alltså gott humör och snart framme i Kona. Nya tag för att hitta boende och sen är det bara börja ladda på riktigt. Nu kan det väl bara gå bättre!?


- Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 30 september 2014

Lördag: Arlanda - Kona

Ägnat senaste kvällarna åt att kolla gamla sammanfattningar av tidigare års race på Hawaii. Inser att jag inte har en aning om vad hettan kommer innebära. Är The energy lab så varmt som de säger? smälter isbitarna man får verkligen på 100m?? Time will tell

Fick hem lite energi från Enervit idag som ska med. Har även tagit upp cykelväskan i lägenheten men inte mer än så. Har ägnat lite tankeverksamhet åt att fundera på vad som kan vara bra att ha med, men efter ett tag blir det tråkigt och då är det lätt att slå lite high lights från Kona.

Sista långpassen avverkades i helgen, dryga 3h med knappa 230 watt samt 1,5h löpning. Kändes bra. Körde lite löpning  med banken på lunchen idag och 3x1,1km på kvällen uppe på Sundbybergs IP, passet som även TT körde. Klämde ut 3.08-3.10 tempo på samtliga intervaller så lite fart finns också. Det känns fasen bra och stämningen har börjat infinna sig, inte minst efter alla youtubeklipp.

Nu vill jag bara att det blir lördag, lördag kväll lokal tid Hawaii. Ska bli så jäkla kul.
Typ såhär kul


lördag 27 september 2014

Blandade känslor utan LL




Det är mer blandade känslor jag dricker mitt kaffe denna morgon. Senaste 3 åren har jag sprungit Lidingöloppet, ett lopp jag tycker väldigt mycket om. Första året i startled 9 och tiden 2.24.55. Då var det ganska mycket terräng. Senaste åren i 1B och C, då mindre terräng och bara kuperat. I år skulle jag startat i 1A. Den övertogs nu av en som ej hörde hemma där. Undrar om han seedas om?

Jag hade en startplats men bestämde mig förra helgen för att sälja den. Mina vader brukar få sig en rejäl omgång av detta lopp då det är ganska sällan jag ger mig ut och springer kuperat. Hade först tänkt mig att se det som sista långpasset innan Hawaii och köra lite lungt. Men jag känner mig själv. Lungt på en tävling går inte, skulle jag köra var det för att gå under 2 timmar. Och jag spar mig hellre till Hawaii.

Det är verkligen synd, 50-årsjubileum och allt. Men hoppas på fina tider från 10000m-klubben istället för Oskar och Ösen. Klubbrekordet jag håller från förra året på 2.05.58 lär ryka om det inte blåser småjävlar. Men det är ok, håller fortfarande halvmararekordet. Så länge jag har något är jag nöjd :)

Lycka till grabbar samt alla andra som ska springa idag!


- Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 23 september 2014

Rörlighet så man skäms

Baksidan med mycket träning är att man blir ganska stel, detta trots att man sysslar med 3 olika sporter och simning ska vara positivt eftersom man roterar på ett bra sätt. I förra veckan var jag hos en naprapat efter att ha knäckt till ryggen i ett försök att bogsera upp bryggan på landet. Hon var inte så imponerad av min rörlighet. När jag för något år sedan hade löparknä och problem med axeln vid simning fick jag ett gäng övningar för både överkropp och ben/höft. Mina höftböjare har alltid varit som fiolsträngar men när löpnarknät försvann och det inte längre gjorde ont att simma var det liksom inte lika motiverande att fortsätta. Har man 10-15h i veckan öronmärkta för träning vill man inte lägga 2-3h av dem på sådant som man inte tror att man blir snabbare av.

Men kanske måste jag tänka om utifall detta ska vara hållbart i längden. Idag spenderade jag 30min i jobbgymmet på just detta. Körde lite av de övningar Juan från Bosön gav oss när vi tränade med Fredrikshof 7+ samt några jag fick av naprapaten nu senast.


Jag försöker intala mig att detta ska förbättra mitt löpsteg.  Får jag lite mer flexibilitet i framsida lår och höftböjare hoppas jag löpekonomin ska få sig en uppsving. Var det inte det Emma Graaf skrev nått om? Måste intala mig det om det inte ska bli som vanligt, att jag lägger ner skiten efter några veckor.

Juan gav oss blandanant denna som känns ganska bra. Hoppas den är det också. Tiden får visa. http://www.youtube.com/watch?v=12i8_ukIUcM




söndag 21 september 2014

Terribles avslutning


Nelker drar startlista allmän info


I lördags var det dags igen, KM i Terrible Tuesday. Hade tagit ledigt helt från husrenoveringar och hade istället detta på morgonen och 30årsbaluns på kvällen.

08.00 hade ett stort gäng mötts upp på Ullna GK för att köra de 30.2km som vi tidigare tävlat på. Denna gång hade det lagts till ett löpmoment men inte direkt efter cyklingen utan man fick en liten paus emellan. Förra gången kom jag tvåa vilket gjorde att jag denna gång startade som andre man efter Jonas Bohr. Helt vindstilla vilket borde bådat gott för snabba tider. Vid vändpunkten visade klockan dock betydligt långsammare än senast och jag oroade mig för benen som kändes tunga. Visade sig dock att det gick betydligt långsammare för samtliga, även Jonas som dock var ohotad på cyklingen. Kom in 46s efter honom och höll andraplatsen. Mindre effekt än förra gången dock, 331np.

Blev ganska lång vila innan löpningen för oss som startade tidigt. Ganska skönt. Masstart och Nelker tar täten men mina ben kändes mindre påverkade av cyklingen än förväntat så efter första kilometern försöker jag växla upp lite för att lägga mig på 3.25-tempo. Håller det och slutar på 17.02 följd av Mikael Nelker på 17.39.

Detta räckte till att vinna totalen på 1:00:35 följt av Jonas B (1:02:26) som för övrigt persade på 5km. Börjar han springa lite blir han farlig! Nelker 3a. På damfronten tog Cecilia Börjesson från CK08 hem totalen där hon var för överlägsen på cyklingen för att 5km löpning skulle kunna justera dom tiderna.

Priser delades ut för bästa cykel, bästa löp och total vilket gav bra utdelning för mig och fick flera fina saker. Alltid finfina prisbord med TT!

Tyvärr krockade kvällens firande med födelsedagsfesten jag hade bokad sedan tidigare men hoppas på fler tillfällen.

Tar helgen som en formcheck. Hastigheten finns där inför Hawaii, hoppas uthålligheten också är kvar trots att det är dessa pass som blivit lidande senaste tiden. Börjar bli rejält sugen på The big Island nu. Mindre än två veckor till avfärd borde innebära att detta är sista veckan med mängd men känns som att jag måste var nöjd om jag får ihop 10h. skärpning...


Min hoj i trevlig sällskap. Tyvärr utan Unaasdiscen jag hade i Kalmar






torsdag 18 september 2014

Mitt i Sundbyberg



När jag var liten spelade jag hockey i Skå. Kommer ihåg att vi efter någon turnering som hade gått bra hamnade i Mälaröbladet (tror den hette så?). Det kändes stort.

I förra veckan gjorde gjorde Mitt i Sundbyberg en intervju om mitt Hawaiiäventyr. Jag kände mig som barn på nytt. Det var stort :)

Läs intervjun här.


måndag 15 september 2014

JPM Multisport Challenge




Något jag länge varit väldigt sugen på att testa är multisport. Har sneglat på tävlingar som Åre extreme. Tävling, natur och äventyr i en skön mix. Har dock insett mina/våra begränsningar i en lägenhet. Vi har redan 6 cyklar och mtb får helt enkelt inte plats, än mindre en kajak. Och man måste ju kunna träna…

Men i helgen hade JP Morgan bjudit in ett gäng finansmänniskor att köra en del i Stockholm Adventure Race. Tillskillnad från de som tävlade "på riktigt" var vi 4 per lag istället för 2 alt solo. Delarna bestod av en 1,8km kuperad prolog för att splitta upp fältet, sedan kajak-löporientering-kajak ca 9,3, efter det mtb-orientering 17km och sist löporientering 4.5km. Sträckorna är fågelvägen om man inte irrar omkring.

Herregud vad långsam man känner sig mot jämfört med de snabba med coola kajaker. Och vad jobbigt det var. Sträckan man paddlar var i Hellassjön som jag känner till väl efter openwatersimning där. Paddlingsmomentet ink löp var 9.3k fågelvägen men det kändes lång att paddla. Vi hittade kontrollerna helt ok. En var på lilla ön utanför liksundet så man var tvungen att simma till men var faktiskt riktigt skönt i vattnet. Vi tog alla av oss tröja och skor för att slippa springa i blöta saker resten av dagen. Strax därefter välte jag med kajaken när vi skulle tillbaka. Så mycket för torra kläder…

Efter detta moment var det dags för mtb-o. Växlade in som andra lag i vår interna finanstävling långt efter ledarna i riktiga tävlingen. Gjorde en snabb växling och Kristians tog över för att guida oss på stigarna. Orientera på cykel är inte helt lätt men jag tyckte vi gjorde helt ok ifrån oss. Själv hängde jag mest på och försökte komma med lite glada tillrop. Var jäkligt skoj att cykla mtb men var nöjd att jag körde utan clips. Det går inte riktigt att jämföra med att ligga timmar i tempoställning.


Bild Gunnareld.com


Vid sista kontrollen på cyklingen tog vi oss förbi SEB men när vi kommer till växling ser vi att de trots det redan var där. Tyckte att detta var enda/snabbaste vägen tillbaka men tydligen inte. Visade verkligen på vikten att välja rätt väg.
Växlade dock om dem och gick ut som andra lag på löporienteringen. Tog de första kontrollerna bra men krafterna började tryta lite i vårt lag nu. Och när vi sedan letade efter två kontroller under lång tid och chanserna till pallplats försvann uppstod viss irritation i laget J Tillsist hittade vi i alla fall samtliga kontroller och gick in på en totalttid på 5.20h, ca 2h efter vinnande mixlag. Detta var dock inga rookies utan bestod av Cecilia Jessen och Fredrik Ringström. Cecilia som kom 4a i SM på medeldistans kommer framöver även ingå i försvarsmaktens elitsatsning inom multisport.

Summerar vi dagen så var det jäkligt skoj men man blev lite ödmjuk inför uppgiften att navigera. Man är ju van att bara ösa på. Pratade med Sussi efteråt om att våra inflyttningspresenter till varandra när vi flyttar till Ekerö borde vara ett kit med kajak och MTB.

Grymt anordnat av JPM som tillhandahöll kajaker, cyklar, energi, utrustning och mat efteråt och även tack till Micke Hanell som hjälpt till under sommaren och även arrangerade hela tävlingen.


Team Swedbank

tisdag 9 september 2014

För lite tid!

Den här Hawaiiresan kommer bli hur rolig som helst men kom inte helt lägligt. Hela sommaren var upplagd för att jag och Sussi skulle köra Kalmar, sen vila 1 vecka i Nice och därefter ta tag i det hus vi köpt. Hade tillträde 25 aug.

Nu hinner jag varken träna eller fundera på renoveringen känns det som. Har endast kört kortare pass, max 1.5h per gång och helgerna går åt till att vara på Ekerö. Kostar gör allt också. Vet inte om jag ska tänka att resan går från renoveringsbudgeten eller sparbössan. Egentligen är de väl samma.

Inte blir det bättre av att det denna helg är JPM multisport challenge, helgen efter är TT tävling på 30km tempo och 5000 meter och helgen efter det Lidingöloppet. Sen är det dags att åka. 4 oktober åker vi till Honolulu och 5e är vi på Kona. 6 dagar för tidsomställning hoppas jag ska räcka men vad vet jag.

Gällande lidingö har siktet varit på sub2. Dock Funderar jag nu på hur taktiskt det är endast 2 veckor innan Ironman då LL brukar slita ganska rejält på mina vader. Sånt ska jag fundera på när jag inte ska bestämma om vi ska använda limträbalk eller stål, vart eluttagen ska sitta och om vi ska använda led eller halogen. Hur hinner folk med barn med??


- Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 2 september 2014

Käftsmäll

Var länge sedan jag körde ett vo2-pass på cykel. Måste varit innan sommaren för det blev så överjäkligt varmt i gymmet på brunkebergs torg när värmen kom. Men idag kände jag att det var dags. Har börjat så smått med att träna igen efter Kalmar som det nu gått två veckor sedan. Tog hissen ned till gymmet och satte mig på de helt nya cyklarna i nya huvudkontoret. Såna där flashiga med youtube, musik och andra saker man kan roa sig med istället för att träna. Tydligen var de tvungna att skaffa eget internet till alla maskiner för att de inte funkade bakom brandväggen.

Formen har ju varit kanon. Innan sommaren kunde jag köra 380-390 watt på 4x3, nu borde ju inte 400 vara omöjligt. Körde igång, snittade väl ca 405 men kände att det var fasen ganska tungt. Och varmt. Vila 4min och sen påt igen. Men lite lägre effekt, det hade varit för tungt, nu 360-370. Höll på att dö. Fick inte luft, och kändes så varmt. Funderade på om det är såhär det kommer kännas på Hawaii. Vidrigt i sådant fall.

Tredje, 300-320watt. Var helt slut och bestämde mig för att 3x3 fick räcka. Vilken jäkla käftsmäll. Antingen är dessa watt tyngre, var ju första gången på denna cykel. Eller så byggde jag på tok för mycket syra på första, eller så har jag tappat högpulsen nu när jag kört mer långpass på lägre intensitet. Får prova nästa vecka igen men då börjar jag på 360 och försöker öka istället. Rookie mistake....

Blir fincykling till Ekerö på crossen imorgon istället. Måste vila psyket lite efter dagens misär. Torsdag rullskidträning med banken och kanske lite simning på kvällen. Kan bli skoj.


- Posted using BlogPress from my iPad

torsdag 21 augusti 2014

Race report Kalmar




Jag är klar för Ironman World championship på Hawaii! Mitt stora mål uppnåddes lite tidigare än jag nånsin trott, kanske för snabbt. Och även om jag har börjat smälta det nu känns det samtidigt lite tomt. Jag måste sätta upp ett nytt långsiktigt mål.

Korta versionen

5a i min agegroup. 28 totalt
Total tid : 9.24.04
Simning : 1.10.05
Cykling : 4.54.14
Löpning : 3.15.06

Långa versionen

Jag hade nog mitt livs race och raceplanen höll till 99%. Nytt för i år i Kalmar var att det var rullande start i simningen med självseedning, och tidtagningen började när man gick ned i vattnet. Skönt då det sållade bort en del stridspittar som överskattar sin förmåga och ska först iväg. Ställde mig en bit bak i 1.10. En bra dag skulle 1.10 vara görbart. Kom upp från simningen och fick rapport från Sussi att tiden var 1.13 ish från Pro-startskottet som var 5min före agegroupers. Positivt besked då jag inte hade den känslan under simningen.

Fick till en bra växling och var relativt snabbt upp på cykeln. Men måste fixa triskor, framför allt om jag ska börja köra mer halv-IM. Fortfarande en minut långsammare än många av de jag slåss med.

Petade i mig en bar innan Ölandsbron enligt plan och började trycka på i vänsterledet. Hade ett långt pärlband av snabba simmare som jag skulle ta mig om och gick på lite hårdare än tänkt för att slippa ryckig körning. Första 7-8 milen hade jag ett snitt på 250watt och 39.2km/h. Lite hybris men började ta ned det mot planerade 230watt. Hejade och peppade på dem jag kände igen. Rejäl motvind österut på öland och a det kändes tungt. Jäkligt skönt med wattmätaren då. Läst efteråt att visa låg och snittade 20-25 där vilket inte är så peppande. Här nånstans blev det dags för ett toalettbesök också. Lång dag och kände att det var värt de två extra minutrarna. Fick lite extra boost vid vändpunkten i Kalmar där Sussi, spiftältet och väldig massa annan publik stod.

Delen som körs på fastlandet tycker jag personligen är tråkigare och tyngre. Är väl en kombination av trötthet, energibrist och mindre folk längs vägen. Lyckades ändå trycks på 220-230 watt större delen och fick till en cykling på 4.54.13 ink toastopp.

Var rejält less på sadeln i slutet och det var en fröjd att gå ut på löpningen. Ytterligare en skillnad från förra året var att man nu påbörjade löpningen genom centrala Kalmar innan man springer ut i villaområdena. Sådant sjukt drag. Sprang själv och det hade väl inte varit alltför många som påbörjat löpningen vid den tidpunkten. Kände mig som en jäkla rockstar när alla hurrade och klappade när man sprang förbi.

Även löpningen gick lite hårt i början. Första kilometrarna gick runt 4-tempo. Det sjönk dock rejält efter andra toalettbesöket och låg på 4.30 när jag var klar. Gott så, var ju där jag skulle försöka hålla mig. Hade med med 2 enervit liquids och fick ytterligare 4 langade av sussi vid den aidstation för langning. Och lyckades faktiskt få i mig samtliga denna gång. Drack vatten då och då vid stationerna men aldrig sportdryck eller gel. Första varvet var ok, andra började kännas tungt och jag drog mig till minnes hur vidrigt jobbigt en Ironman är. En halv ligger man och kör på hårdare, men du går inte ner i botten på energi och kraft som du gör på en hel. 3e varvet var bara bevarelsedrift och försöka hålla tempot under 4.39 totalt. Hade en femkilometrare på 4.40 och en på 4.50. Sista två km lyckades jag dock gräva i botten av mig själv och få till 4.22-tempo. Kan ha varit för att jag såg en del med alla tre armbanden man behöver för att få i mål och inte hade en aning om de var i min agegroup eller inte.

Under löpningen hann jag tänka en del, bla att detta är helt vidrigt. Det blir inga fler ironman på ett tag, nu ska jag satsa på halva distansen. Men det var ju innan jag visste att jag kvalat till Hawaii. Det är ju något man inte kan tacka nej till om man inte redan varit där. Så nu blir det minst en till.

Det finns nog inte många tävlingar där man får sådant publikstöd som Kalmar. Man måste älska den. Var själv och tog emot hjältarna under heroes hour och det var fortfarande fullt med folk ute och hejade då. Alla lika glada.

Var flera från löpargruppen Terrible Tuesdays som också körde kalmar. Jag har på senare tid fått enormt bra sparring därifrån vilket man kan förstå då det inte var mindre än 8st som tog slots till hawaii! Kommer bli en grymt rolig resa i oktober.


Nu fortsätter lökandet i Nice några dagar till. Sen kanske det är dags att fundera på träning igen.







- Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 12 augusti 2014

The great master plan

Nu inväntar jag mest att det ska bli lördag. Träningen tar i princip ingen tid i anspråk, istället underhåller vi oss med serien the Killing där hemma. Formen kan jag inte klaga på. Ska jag vara ärlig har den nog aldrig varit bättre. Men nerverna börjar komma ändå.

Hämtade hjulen vi ska låna igår. En Unaas disc och ett par Fast Forward som Sussi ska ha. Fram blir det Zipp 808 för mig men tar även med bakhjulet om det skulle visa sig blåsa ordentligt. Just in case, om det blåser riktigt mycket, tar vi med mina Dura Ace C35 som Sussi kan ha då. Snabbt räknat kommer vi ha hjul med oss till ett nypris på ca 50.000. Säg inget.

Har också fått leverans från Milebreaker med massa gourmet stuff. Liquids, gels, bars och GT tabletter. Vad mer kan man önska? Ca 330 kallisar/timme på cyklingen och sedan lite mindre på löpningen eftersom jag inte tycks ha någon som kan langa. Fan. Det är det jag kommer skylla på om det inte går min väg.


Planen är enkel. Jag simmar på 1.10. Sen växlar jag fort som fasen eftersom jag inte lyckades simma på riktigt 1.10. På cyklingen börjar jag med att äta lite av ovan nämnda godsaker och ställer in effekten på 230watt. Går allt enligt plan är jag tillbaka i Kalmar 4.50-5.10h senare. Är det närmre 5.10 måste jag växla fort igen. Ut på löpningen tar jag med mig 4 liquids och startar i 4.30-tempo. Efter detta är det inte längre nån ide att försöka planera utan antingen håller det eller så är jag körd i botten. Time will tell

En disc och race suit på detta så har ni lördagens spektakel

fredag 8 augusti 2014

Terrible Tempo med Terrible Tuesdays



22 adrenalinpumpade triatleter + Jonas Bohr (som jag cyklade runt Vättern med i CTT) samlades igår vid Ullna GK för ett hårt tempo över 30km. Sista riktigt hårda passet innan Kalmar och en möjlighet att få utvärdera formen mot folk som har grymma Ironmantider.

Rullade i samlad tropp till Angarns Kyrka där vi sedan startade med 30 sekunders mellanrum. Seedning beroende på förväntad placering och inte helt oväntat rullade Jonas ut först. Själv startade jag som 6e man och startade på 100%. Den något klena uppvärmningen var inget jag hann fundera över utan siktet var inställt på Fredrik Robertsson som startade som 5e man. Lika härlig som känslan är när man jagar någon och känner att man tar in är det att bli jagad och omkörd. Som tur var slapp jag det senare. Kom efter ett tag ikapp både 5an och 4an och vid vändningen hade jag passerat båda. Några kilometer efter vändningen hann jag ikapp även 3e startande och kunde se 2an långt bort. Detta avstånd höll sig dock ganska länge men när det var 2-3km kvar försökte jag växla upp för att ta komma om även Viktor, vilket jag tillslut gjorde. That feeling..

Jonas vann mycket riktigt och ingen hade väl egentligen förväntat sig nått annat. Jag tog andra platsen vilket kanske inte var fullt lika väntat. Sjukt nöjd och en riktig egoboost inför Kalmar. Jonas B hade 41.18min vilket ger ett snitt på 44.1 medan jag gick in 22s senare på 41.40 och 43.7 i snitt. På trejdeplats var Tobias Bonnedahl på 42.45min. Både jag och Jonas kör med Casco Speedairo, kanske var det hemligheten. Eller mina babylena ben…

Hade en sjuk snitteffekt på 352 watt NP vilket måste vara nått sorts rekord för mig. Lyckades även disponera loppet grymt eftersom det diffade som mest 6 watt på mina 3 splittar. Hade som vanligt nu på senare tid ingen hastighet på klockan utan körde endast på effekt vilket har funkat riktigt bra.

Perfekt väder, riktigt bra stämning och grymma personer gjorde kvällen fulländad. Godispåsen från Milebreaker/Apollo gjorde inte saken sämre och även en startplats till Göteborgsvarvet. Tack för det TT!



Vinspaketet från Milebreaker/Apollo

onsdag 6 augusti 2014

En återblick på 2014

Träningen är gjord och det är bara korta men intensiva pass kvar innan Kalmar som tex morgondagens pass, Terrible Tuesdays interna tempo-KM på 30km. Den startlistan är inte att leka med och de flesta skulle kunna ta pallplats på Stockholms DM. Kommer bli vidrigt och roligt.

När man inte tränar blir det mycket tid över och jag roade mig med att kolla lite statistik på min träning 2014 och samma period 2013.

2013 hade jag vid dags dato cyklat 484 mil och 167 timmar. 2014 är motsvarande siffra 430mil och 141 timmar, ändå känner jag mig som en betydligt bättre cyklist i år och även haft bättre resultat. Tror mina 3x18 i kylan på balkongen kl 06.30 torsdagar och 4x4 VO2 på tisdagsluncherna i våras kan vara en stor orsak. Varje pass har haft ett tydligare syfte.

Gällande löpning har jag tagit mig i kragen. 2013 hade jag innan Kalmar sprungit 44 timmar och 50 mil. I år är denna siffra 80 timmar och 102 mil. Framför allt har jag försökt få till fler långpass vilket jag fuskade hejvilt med förra året. Hoppas verkligen det ska göra att benen räcker längre på maran och att jag inte har en så sjukt dålig split som förra året.

Simning...Akilleshälen...Man kan väl inte förvänta sig några superresultat om man som jag simmade 10 timmar förra året. Har verkligen försökt bättra mig i år och procentuellt har jag det, nu ligger jag på 40 timmar och ska väl få in några fler pass innan den 16e. Men trots det är det inte två pass i veckan om man slår ut det på året. Måste bättre mig om jag ska ha något att säga till om förutom i duathlontävlingar. Har jag tur har denna 400% ökning av träningsmängden minskat simtiden med 10 minuter eller 12.5% om man så vill.

Totalt har jag 327 träningstimmar, runt 30 mer än förra året vilket ger ca 10h/vecka. Är väl ungefär där jag tänkt mig att ligga. Tror egentligen inte att jag behöver öka mängden särskilt mycket mer utan kanske i sådant fall träna smartare för att bli bättre. Men det blir ett framtida bekymmer. Nu ska vi se vad detta års träning kan prestera på Ironman Kalmar.


måndag 4 augusti 2014

Cykla med livet som insats



Vet inte om jag inbillar mig men tycker bilisterna blir knäppare och knäppare. Är det värmen?

Cyklade ut till Adelsö i helgen och hade som vanligt några bilar som körde extremt nära och gärna fort. En liten vingling och man hade blivit påkörd. En ville visa sitt missnöje genom att åka förbi och ljudligt tuta. Han hade ju blivit tvungen att bromsa in pga ett möte samtidigt som han skulle köra om mig. Även en husbil visade hur fruktanstvärt jobbigt det var med en cyklist på vägen. Annars hade man ju kunnat tro att de hade lite mer överseende eftersom de själva utgör en pinne i stjärten när de ligger ivägen för vanliga bilister. Men icke.

I torsdags cyklade jag med några andra från Ullna GK ut mot Norrtälje. Eftersom vi alla körde tempopass hade vi väl 50m lucka eller så varav en buss höll på att köra på en av oss när han skulle trycka sig förbi samtidigt som han fick möte med en bil. En annan bil skulle visa hur korkat det var med cyklar på vägen (efter att ha fått stanna in pga möte) genom att göra någon form av chickerace med den av oss som kom sist i ledet.  


Kan inte vara lätt att vara dem om en cykel kan skapa så mycket frustration…fockers

onsdag 30 juli 2014

Medans vissa latar sig...



Nästan så det ekar på jobbet, måste vara 80% som är lediga. Eller kanske kör dom the Swedbank way, new ways of working, och jobbar hemifrån. Men nån måste ju hålla ställningarna och egentligen är det lika bra att jobba när man har dessa mängd/kvalitetsveckor. Semester innebär alltför stor chans till vidlyftiga kvällar med Sangria och öl.


Men om vi ska fokusera på träningen känns det här faktiskt ganska bra nu. Farterna på cykeln finns där, energin kanske funkar, hastigheten och uthålligheten i löpningen är betydligt bättre än förra året. Sedan förra veckan har jag kört med terrible Tuesdays/Micke och Lars. Båda goda för 9.30ish på förra årets Kalmar vilket gett grymt bra sparring och även möjlighet att kunna jämföra lite. Kört tempopass på 280 watt och långpannor som snittat +210. 15-timmarsveckor som är hårda men förhoppningsvis ger mig den där sista boosten när taperingen startar. 

Har även fått låna ett diskhjul av Simon från norska Unaas, så uppsättningen om det inte blåser storm kommer vara Unaas bak och Zipp 808 fram. Snart kommer jag inte ha några ursäkter om det skiter sig totalt…

fredag 25 juli 2014

Back to basics - Enervit



Alla lopp i min tidiga karriär genomfördes med Enervit och Gainomax. Använde även Vitargo för att toppa med kolhydrater. En patenterad kolhydratsmolekyl…det måste ju vara magiskt? Det körde jag på tills min mer rutinerade kollega Johan A sågade mig vid fotknölarna när det gällde kolhydratuppladdning och energiladdning på lopp över 2h. Nu toppar jag med lösgodis dagen innan.

Men imorgon ska min kropp gå på Enervit i hopp om att inte må så kasst. Har köpt Liquids, gels och GT-tabletter från Erlans cykel. Aldrig hört talas om Erlan tidigare men eftersom Enervit är så förbannat dyrt jämfört med Powerbar gick jag på det som var billigast på prisjakt. Sjukt snabb leverans, beställde på söndag och hade det på tisdagen. Så inget att klaga på gällande Erlan.

Morgondagen bjuder på en etapp på dryga 15 mil. Start är på Färingsö och målgång på samma ställe. Färingsö-Ekerö-Adelsö-Ekerö-Adelsö-Färingsö. Högsta punkt ca 73m över havet, Col du Sandudden. Välkomnar medcyklister.

Körde Ekerö-Adelsö igår med Lars och Nelker i riktigt bra tempo. Vi hade ett snitt på 40 över de 5 milen och ca 275watt. Ingen rulleåkning utan IM-regler gällde givetvis. Avslutade själv ut till Färingsö och fick en inte helt pjåkig halv-IM tid för att vara träning på 91km – 2:29:02.


lördag 19 juli 2014

Energin funkar ju inte!

Vanilj, äpple, svarta vinbär och banan åts flitigt idag. Vanilj är den man vill spy minst av efter 3 timmar har jag upptäckt


Hade två mål med dagens långpass. Cykla över 4.5 timmar sammanhängande och försöka få ordning på energiintaget. Det är inte ofta jag cyklar över 4.5 timmar själv då jag brukar hinna lessna efter 3 men idag hade jag laddat upp med podcasts. Både ett gäng från Tripodden och Triathlete training var nedladdade. Körde dock endast Tripodden med Ceclila Jessen och Fredrik Carlen. Ganska intressanta.

Lyckades inte med nått...
Cyklade till Mariefred och tillbaka till Jungfrusunds Marina, sen lunch. 135km och 4:10. Tanken var att ligga på ca 200 watt men inte heller det lyckades jag med (utom första milen transport till färjan) . Oftast blir det lite högre när man sätter ett wattmål men det kändes helt ok i ben med 210+. Magen och energin tröt dock.

Hade med mig 10 Powerbar gels men de står mig upp i halsen efter några timmar. Petade i mig 7st och en flaska sportdryck vilket borde innebära att jag var ca 16g kolhydrater per timme kort om man går efter gram/kilo kroppsviktsregeln. Cyklade runt och drömde om min renklämma från förra årets kalmar, allt i munnen smakade sliskigt sött. Mot slutet började jag få den nu ganska bekanta känslan av det inte går att få i sig något mer och att det jag ändå försöker peta i mig helst vill upp.

Det här är ett ganska stort problem då det egentligen inte är kroppen som är slut men den garanterat blir det om jag inte kan fylla på med energi. Nästa helg ska jag ladda med enervit. Kan inte dra mig till minnes att jag haft denna känsla med enervit tidigare. Problemet på Kalmar blir att jag måste ha med mig allt på cykeln då.To be continued...




måndag 14 juli 2014

Triathlon x2


Gemensam gång till starten

Efter en relativt hård start på veckan med mycket träning i dalarna var det dags för årets upplaga av Torsätra Tri Challenge. Vilade helt fredag i en förhoppning att kroppen skulle återfå lite kraft.

Torsätra startar på stranden på Lasse och Annicas gård i Nykvarn och avslutas genom grindstolparna på samma gård med sträckor som i princip exakt motsvarar en olympisk triathlon. Nytt för i år var att alla under 3 timmar från året innan fick starta en halvtimme efter resterande startfält vilket innebar att jag, Susi, CM och Andre fick kika på starten för övriga och sedan våndas en halvtimme extra.


Första startfält. Växling till cykel tvärs över sjön

Senaste passet i långsjön med SPIF tränade vi lite på att ligga på fötter under simningen. Tyckte verkligen att det kändes som att det gick lite lättare och då jag lyckades hålla Rickards fötter som är betydligt snabbare såg jag ett litet hopp om att kunna tjäna några minuter på Kalmar på detta sätt. Därav försökte jag lägga mig dikt an på Andre vid simningen. Det höll kanske nån minut innan jag var tvungen att släppa. Simningen gick inte så fort som jag hoppats, 28.43 tror jag, men var å andra sidan motvind hela sträckan så det gick generellt lite långsammare för alla. Så lite har väl vårens simning ändå gett hoppas jag.

Cyklingen kändes ganska tung redan från start och började i motvind. Även här hade jag en förhoppning om att slå förra årets tid men gick in precis över timman mot precis under förra året. Inte alls samma flyt som i Vansbro men banan är lite också lite mer kuperad. Medeleffekt normalized blev 292 watt.

Löpningen inte så mycket att säga om. Började i 3.44 men tappade till ca 3.50. 38.23 ger en förbättring mot förra året på ca 6 minuter men då lyckades jag också få en våldsam håll.

Total tid 2.10.09 och nu börjar jag känna att det blir svårare och svårare att pressa tiderna. Är väl simningen som alltjämt är den svagaste delen. Kul är att i princip alla från förra året förbättrat sina tider och vi kommer få se fler i den senare starten nästa år. Och lite extra kul att Sussi tog hem tredjeplatsen J Firade segern med öl, grillad entrecote, chips och att sova i tält. Sussi var mäkta nöjd med mitt tält som vi premiärsov i trots att jag införskaffade det för mer än ett år sedan.

I söndags var det SM på olympisk distans i Västerås så vi passade på att ta en sväng förbi där också. I herrklassen var det utklassning av Gabriel Sandör som på 1:54:42 var mer än två minuter snabbare än Joel Vikner. Jäklar vilket lätt steg. Sprang milen på 33.38 och det var där han tog ledningen och guldet. Gabriel, som fortfarande är junior, kommer vi nog se mer av.


I damklassen var det desto jämnare med Mikaela Persson och Annie Thoren springandes sida vid sida ändå in på tredje varvet. Sen fick Annie dock se sig besegrad och orkade inte hålla tempot mot slutet. Kul för SCT! Efteråt hängde vi lite med SPIFarna som var där innan vi begav oss till Ängby för grillning och fotboll hos Nussi vilket fick avsluta semesterveckan. Känns som vi hann med mycket trots att det bara var en vecka. Nästa semester blir föra Kalmar.


Lätta steg innan Gabriel springer om

onsdag 9 juli 2014

Dryga månaden kvar till Kalmar - Nu ökas volymen



En månad och en vecka kvar till Ironman Kalmar innebär att mängden ökas på. Förra veckan var till stor del återhämtning efter Vansbro triathlon men har känt mig ganska pigg denna vecka som tillika var första semesterveckan. Vädret kunde väl knappast varit bättre.

I söndags åkte jag och Susi till Siljansnäs för att under några dagar simma, cykla springa och ta det allmänt lungt (?) i den stuga vi hyrt. Passade på att cykla Siljan runt igen och kom att tänka på hur fint det är. Hann se betydligt mer denna gång än senast och till nästa år kommer jag vara beredd om ledar-MCn försöker lura oss att cykla längre även då.Höll hyggligt snitt första delen runt sjön men drogs ner lite mot slutet. Idag blev det ett 55km tempopass till Nusnäs. Höll pulsen på 80% och snittade 37,5. Hur jag ska orka hålla det under Kalmar har jag svårt att förstå. Får hoppas aerohjälmen och Zippen spar mig många watt.

På söndag är det dags för årets Torsätra Tri Challenge. En tävling på olympisk distans anordnad av Andre, en gammal kollega från Robur. Det var han som en gång för 4 år sedan fick mig att börja med detta (både klassikern och triathlon). Då körde jag på lånad racer som det tog mig några kilometer innan jag förstod hur man växlade på och det var bröstsim som gällde. Tror tiden var knappa 3 timmar. Till helgen hoppas jag komma lite under 2h10m om det flyter på. Startfältet är för övrigt det största hittills, 15st som startar på Torsätra gård. Som regerande mästare senaste två åren är det stor press nu :)

lördag 5 juli 2014

DNS - Klassikerkedjan bruten

Min första DNS. En besvikelse. Men samtidigt kändes det redan innan Vansbrosimmet som att det inte var på riktigt när de valde att förkorta det.

Anledningen till att jag inte ens åkte dit var att jag efter Vansbro triathlon haft lite ont i magen och känt mig allmänt kass och i torsdags & fredag var det så illa att jag gick hem från jobbet. Tanken på att stiga upp kl 05 och åka till Vansbro, simma 1500m med en känsla av feber och illamående gjorde att jag skickade biljetten vidare under fredagskvällen. Sett i backspegeln hade jag kanske kunnat köra men sov jag 9 timmar i natt trots att jag sov 2 timmar på dagen i går så nått är inte helt shysst. Körde dock lite lätt i huvudstabadet med alla badande barn som substitut.

Men mitt mål att göra en klassiker under 15 timmar misslyckas i och med detta kopiöst. Totalen blir 15.38.41. Tanken var att plocka några minuter på Vansbro mot förra årets 52 minter, komma under 2h på Lidingö mot förra årets 2.06 samt att göra vasan runt 5.10 och använda årets vätternrunda på 7h. Tror inte jag kommer orka bry mig om att cykla vättern nästa år och därmed är kedjan bruten.

Tiderna då..

Vansbrosimningen - 52.35 - inte mycket att säga där utom att det går för långsamt.
Lidingöloppet - 2.05.58 - Nöjd med tiden men har sedan dess blivit snabbare och starkare vill jag tro.
Vasan - 5:40.08 - ett ovanligt tungt år...
Vättern - 7.00 - Körde med Continental test team. Fantastiskt kul

Troligt var det sista klassikern på ett tag. Nu blir fokus helt på triathlonen där jag hoppas kunna göra stora framsteg om jag bara får till simningen hyggligt.



söndag 29 juni 2014

Vansbro Triathlon - En otippad 3e plats



Årets första triathlon för mig. Eller kanske inte ska kalla det triathlon för det blev ju faktiskt som jag misstänkte, en duathlon. Tävlingsledningen tog beslutet att ställa in simningen och istället köra 6km mer eller mindre terränglöpning innan cyklingen.

Hade ingen direkt plan för tävlingen utan såg det mer som en formcheck för kalmar. Cykligen ville ja ligga på 37+ och löpningen under 4-tempo var väl egentligen enda målen. De första 6km blev jag lite medryckt i ett högre tempo och hade 3.49/km och gick in som 11 man. Hade tagit på mig allt jag skulle ha på cyklingen redan under löpningen så gjorde en hyfsad växling och plockade en placering. Cykeln var så långt bort från cykel ut man bara kunde komma så det blev en lång sträcka att springa i cykelskor.

Körde med Casco airon men då regnet öste ner var visiret rejält immigt och då första kilometerna från växlingsområdet var lite tricky fick jag dra upp det för att hitta rätt. Men när vi kom ut på stora vägen kom jag ikapp de första, drog ned visiret och körde om. Benen kändes bra. Körde på i lite över 38 utan att det kändes särskilt ansträngande. Men hamnade i ett ingemansland. Det var låångt fram till Björn och Bäckstedt och nån minut ner till den klunga som jagade. Hade dock en framför mig som jag kom ikapp och om nånstans efter 3 mil men blev sedan själv omkörd av två efter ett litet tag till. Rn ropade några peppande ord vid omkörningen. Låg sedan själv hela sträckan. De 9 milen tog 2.20.29 och gav ett snitt på 38,44 vilket jag är riktigt nöjd med. Hade dock varit nice under 2.20.

Kom in som 5a från cyklingen men gick ut som 4e. Måste växlat om någon utan att se det. Ytterligare en bra växling där jag bara bytta skor.

Lite innan första rundning möter jag 3an, han som peppat på cykligen, som säger "du blir trea. jag är förstörd". Jag peppar tillbaka. Kom igen, bit ihop nu. Men efter ett tag kommer jag ikapp och om. Björn Andersson håller avståndet men tycker mig ta mot Bäckstedt. Men han är långt framför. Försöker istället fokusera på vart jagande grupp är. Vet att Ted Ås är bakom och att han brukar springa fortt.Men vid varvningarna verkar avståndet ändå vara runt 4 min. Fan det här verkar hålla ju. Magen är under hyfsad kontroll men får i mig väldigt lite under löpningen. Måste öva på det till Kalmar.

Slutar på en tredjeplats bakom Björn Andersson och Magnus Bäckstedt, 10 min bakom Björn och 3 min efter Magnus. Tog ca 9min på Magnus på löpningen. Hyfsat betryggande avstånd till 4an, Robert Westman, som var 4 min efter mig. Robert hade för övrigt snabbaste löpningen på 1.21.24. Mina 1.23.08 räckte till 4e snabbaste löpning.

Första gången på pallen, första gången jag inte går minus på en tävling och fösta gången jag kör duathlon. 5000 i prispengar. Kanske ska de gå till simcoachning. Springa och cykla verkar jag ju kunna ganska bra.

fredag 27 juni 2014

Vansbro – Ett triathlon som blir ett duathlon?


Imorgon är det Vansbro triahlon. Har fasen sett fram emot detta sen förra året när jag var där som åskådare. Då var det strålande sol, vi köpta pizza och satt utmed löpbanan och tryckte Hawaii. It was beautiful. Nu visar Vanåns temperatur 14.6 grader, luftempen enligt yr är 10-14 grader under dagen med 1-2mm regn.

Enligt svenska triathlonförbundets regler gäller att om lufttemperaturen är lägre än vattnet minskas officiella vattentemperaturen med 0,5c per grad differens. Skulle det vara 10 i luften och 14.5 i vattnet blir officiell vattentemp alltså 12.25. Under 13 ställs simningen in, mellan 14-14.9 förkortas den. Det är alltså stor risk att det blir någon ändring men det kommer vi veta först kl 10 imorgon förmiddag.



Jag skulle troligtvis gynnas av att det blir löp-cykel-löp men samtidigt är det ju inte ett duathlon man anmält sig till så det känns lite kasst. Norseman i Norge går uppenbarligen inte efter internationella triathlonförbundets regler eftersom det ofta är runt 13 grader i den fjord man simmar i där. Eftersom den står på listav av todo race så kanske detta vore en lämplig kännapå-upplevelse.

Inte helt lätt att veta hur man ska klä sig heller. Blir det simning kommer man upp i en våt racesuit. Vindjacka, armvärmare eller riktigt cykeltröja? Diskhandskar på om det regnar? Skoskydd? Det kommer förstöra tiden i T1 totalt men att cykla 9 mil i vara genomfrusen tar mycket energi.


Köpte ju också en Casco speed airo av en vän i veckan som beställt för liten. Tog den på en provtur igår och det var grymt bra ventilering för att vara en aero/tt-hjälm. Är man van vid Catlike whisper och har lite hår på huvet håller man sig ganska sval men denna var grym. Och grym sikt med visiret. Ingen kant från glasögonen som stör när man ligger i tempoställning. Men hur blir visiret om det spöregnar? Lika bra som glasögon, bättre eller sämre? Bör ju inte experimentera med sådant precis innan tävling men vafan…Kalmar är ju trots allt TÄVLINGEN.



tisdag 24 juni 2014

Bang for the buck

Hade en vän över på middag igår som hade med sig en par Fast forward 90mm Sussi ska låna till Vansbro triathlon och troligtvis Kalmar. Diskussionen kom in på tidsvinster med hjul, tempohoj, disk osv. Han menade att tempodress gjorde stor skillnad, likaså aerohjälm.

Blev lite nyfiken på det där och började googla runt och hittade följande bild på
http://cyclingtips.com.au/2010/04/biggest-bang-for-your-buck-in-time-trial-equipment/


Tiderna angivna är på ett 40k race med hastigheter runt 40km/h. Jag kan alltså spara in dryga 4 min på en Ironman om jag skaffar en bättre hjälm samt ytterligare 2min med skoöverdrag. Det är ganska mycket. Skillnaden mellan disc och Zipp 808 bak var inte superstor tydligen. Skinsuit känns inte aktuellt på triathlon men var det inte något liknande Luke Mckenzie hade på Kona 2013? Den såg snabb ut i alla fall.

Om man lägger in kostnadsaspekten blir det roligare. Hjälm på 3$ per sekund sparad är ju som hittat =) Likaså skoöverdragen. Vindtunneltest till priset av en ny cykel däremot...


På lördag är det dags för Vansbro. Temperaturen är just nu 14.4 i Vanån. Kan inte säga tt jag ser fram emot simningen men ska bli kul med en formcheck.

lördag 21 juni 2014

Galet hur proffsen kör i klungan

Det finns cyklister som trillat och det finns cyklister som kommer att trilla brukar folk säga. Själv har jag bara dragit omkull vintertid fullt kittad och fick endast lite ont i höften, inte ens ett skrubbsår. Peppar peppar...

Men kollar man hur det ser ut i pelotonen hos proffsen förstår man att en och annan går omkull. Helt galet!


onsdag 18 juni 2014

Intrycken från vättern har börjat sjunka in, då är det dags att ladda om

Var till en början besviken. Vi var 3 som fick 7.00 istället för 6.59. Det är inte stor tidsskillnad men det är ändå två helt olika saker. Men teamet kom in under 7 och teamet klarade målet. Läst en del bloggar från andra i Conti och vi har också haft diskussioner i facebookgruppen. Hur kunde det gå så fel. En sak var väl att det kom in andra cyklister, bla Håkan Persson, cykelcitys grundare som på sin blogg säger att "då for många conti åkare som yra höns och det blev luckor till höger och vänster" i vinden. Han skriver underhållande och är erkänt duktig cyklist men då kunde ju dom kört i sin 6-mannagrupp. Jaja. Rasmus henning blir intervjuad efter målgång och tyckte iaf conti var bra.

Idag var jag och sussi i Hellas och simmade. Blev 45 min i det 18gradiga vattnet. Hur fan ska det då kännas i vansbro? Både fötter och händer kändes bortdomnade efteråt trots att det inte kändes så kallt när man väl var i. Konstig känsla. Sussi simmade på bra. I pool brukar jag vara lite snabbare men nu var det jämt. Hoppas det är hon som är snabbare med våtdräkt och inte jag som är långsammare.

Human ambition hade träning samtidigt. Misstänker att de körde betydligt längre pass men man måste ju börja försiktigt. Första passet i både sjö och våtdräkt men ska försöka få in 4 till innan Vansbro triathlon nästa helg. Nu är det full triathlonsatsning fram till 16 augusti.




- Posted using BlogPress from my iPad

måndag 16 juni 2014

Conti goes sub7

Fotograf Valentin Baat
 http://www.baatphoto.com/

Någon hade jäklats med vädergudarna. 6-7 m/s var prognosen, medvind till Jönköping och därefter motvind. Det fladdrade rejält i träden när vi samlades 11.30 för sista snacket och gemensam fotografering. 45 man. Alla grymt taggade på att en gång för alla ta sig under den där 7-timmarsgränsen. Någon kanske tänker att medvind är ju bra och att det går fort då. Visst, fort kan det gå. Men det kan lika lätt spräcka en klunga om vinden är lite fel vilket vi fått erfara på några träningar. Och det var precis vad som hände.

En snabbgrupp innan oss som Oskar Svärd dragit ihop. Han ska tydligen göra en riktigt snabb klassikersatsning. Sen är det vår tur och jag startar i motor A. Rullar ut från Motala som 4e man vilket jag bitter skulle få erfara senare. Vi tar det lungt i början då bansträckningen är omlagd upp på en liten cykelbana. Sen börjar vi köra. Tanken var att köra 30 min och sedan motorbyte. Det går fort men även tungt. Kantvind. Inte alls den vila man behöver! Men vi kör på.

Helt plötsligt ser jag Mats Philström i kedjan som är ledare i motor B. Vafan hände. Har det varit byte redan? Jag ligger en bra bit över tröskel. Måste ner och vila annars kommer det aldrig gå. Jag kan inte köra såhär hårt och stå över vårt motorbyte. Tar en förning till och faller bak när jag tror jag är längst ned i främsta motorn. Helt plötsligt är det cyklister från Motala AIF, några från Cykelcity och nån mer som är mitt i gruppen. Vart kom dom ifrån?! Det är kaos, jag går på rött och måste ha vila. Det börjar bildas vingar och jag inser att jag får noll vila på högerkanten. Sliter mig upp till Motalakillarna och lägger mig på deras vänstersida. Just nu ligger jag och slickar gruset i mötande körfält men får i varje fall lite lä. Lägger mig där ett tag innan det börjar bildas lite formationer igen. Motala & Co är med i den belgiska och vi är väl 20 contigubbar som också rullar runt. Erik och Pilen är där. Båda ledarna i främre motorn nu? Är resten på Rulle? Det går för fort, ingen ser vad som händer bakom men vi börjar i alla fall få in rytm. Vi kör på hårt och snittar 48 första 11 milen.


Denna säger väl något om hur starten på detta års runda var.


I efterhand visade det sig att halva gruppen flög av här. Sett i backspegeln skulle vi såklart väntat in resten och börjat om. Fanns många starka som blev kvar. Men det är alltid lätt att vara efterklok.

Efter jönköping börjar det blåsa motvind men ganska rakt på så man kunde vila hyfsat sålänge man inte var i täten. Hade förberett totalt 16 powerbar gels (ganska små), 4 bars och 2 flaskor sportdryck. Höll mig till tänkta ransonen första 3 timmarna men sen blev det jobbigare och jobbigare att få i sig energi. Magen var inte med alls på slutet och sista 2 timmarna blev det endast sportdryck. Hade 6 gels och 2,5 bars kvar efteråt vilket även märktes på prestationen. Fram till 25 mil hade jag inte missar en enda förning men med 3-4mil kvar blev det längre pauser i svansen och mycket kämpa för att hålla sig kvar. Det började surras om att vi nog klarar det, eller vi kan klara det. Hur låg blev pausen egentligen? Är någon tillräckligt klar för att kunna räkna på riktigt? Själv hade jag autopaus på klockan och med 3 mil kvar hade vi 47min på oss exklusive paus. Om vi håller lite över 40 borde det väl gå? Pausen kändes ju snabb?

Det går snabbt på slutet trots svängarna och kurvorna. Jag fokuserar på att inte ramla och inte spy. Tillslut är vi framme. Någon säger att vi klarade det. Shit vad grymt om vi kom under!

Får lite vatten av en kollega som jag stöter på. Så trött på söta grejer att kunde dödat för vatten. En lärdom, ha alltid en flaska med vatten och inte dubbla sportdryck. Samlar ihop mig själv, grattar teamet och tar fram min telefon för att kolla officiella tiden. 07.00?! Visar sig att av de ca 18 contigubbar som går i mål har är det fyra som får 7.00 och resten 6.59. Erik och jag som startade bland de första när vi rullade ut får 7. Jag skiter i det. Jag anser vi klarade det!

Efteråt visar det sig att en av dom som var med i vår klunga vad Rasmus Henning som också aspirerar på klassikerrekordet. Han får det nog tungt mot Oskar. Jesper Dahlström som vunnit cykelvasan två år var en annan i vår klunga. Det var inte dåliga cyklister som tillsammans tog oss i mål. Synd bara att det inte var resten av Conti. Snabbaste gruppen i år gick in på 6.55 och var riktigt duktiga cyklister där. Grymt att vi bara släppte 4 min på dem.

Direkt efter loppet tänkte jag fyfan, aldrig mer. Precis som efter Kalmar. När jag nu ser tillbaka på det var det ju faktiskt ganska skoj ändå. Man ska aldrig säga aldrig. Men nästa år blir det nog inte vättern. Kanske någon ute i Europa istället.


Firar med pizza och öl efteråt. Ironiskt nog är flaggorna på kvällen lika slaka som heffner utan piller. Men utan vind och extra bansträckningen på 3km hade det kanske varit för enkelt...


fredag 13 juni 2014

Lungnet före stormen

Sitter i bilen påväg ned till Motala med 3 andra från Conti. Ska bo i ett radhus ganska nära start om vi inte blivit blåsta. Startar 12.02 men ändå ganska skönt att vara på plats lite innan och slippa köra ned på lördagen.

Verkar bli hyfsat väder men ändå lite vindar. Medvind ned till Jönköping och motvind tillbaka. Förhoppnigsvis, eller kanske ett måste, kan vi blåsa på lite över 45 i medvinden för att kunna ha det tillgodo på tillbakavägen. Har varit lite snack om hur vi bäst lägger oss i vingar om det skulle behövas. Inget vi tränat på men många tävlingscyklister så det får vi hoppas löser sig då.

Energimässigt tänkte jag fösöka efterlikna kalmar lite. Kommer köra med mycket gel, kanske så mycket som 16st överförda i 4 småflaskor. Sen blir det 4 bars samt 2 flaskor sportdryck som fylls på vid det planerade stoppet efter 14 mil. Då är det 4min till pissepaus och tid för att fylla flaskor.

Har jag räknar rätt borde det bli nästan 3500kcal totalt om jag får i mig allt. Nu kör vi...Mot sub7!
Håll utkik efter 27039


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Norrköping,Sverige

måndag 9 juni 2014

Siljan 2014 Race report



På Bokat.se var vi 17st från Conti som anmält att vi skulle köra Siljan. En fråga innan loppet var huruvida vi skulle köra själva bara Conti eller om vi skulle joina snabbklungan i starten. Det senare var det som de flesta ville. Visade sig att de hade infört ett seedningssystem utan att meddela någon om det så när man plockade ut nummerlappen hade man en extra gul lapp om man skulle köra snabbgrupp med antingen en 1a eller 2a beroende på tidigare resultat. Tävlingsledningen hade inte brytt sig om att gå ut med denna information.

Hade man cyklat förra året på 3.40-3.50 fick man en etta, mellan 3.50 och 4.05 en tvåa. Fredrikshof Sub7+ gick in på 4.01 nånting har jag för mig så jag borde haft en tvåa, men min var tom. Aivar hade däremot fått en tvåa som körde i samma grupp. Ett gäng contigubbar från Sundsvall som körde snabbt förra året hade däremot ettor vilket krånglade till det lite. Skulle vi starta i ettan eller tvåan? Jag pratade med tävlingsledaren Peter Resar som sa att jag kunde få en två men inte etta trots att Conti ska köra sub7 på vättern. Misstänker att Peter Resar hade ganska många samtal fredag kväll.

Sov i Moraparken tillsammans med Aivar och Nils-Johan från Conti samt två från CK Uni. Sov bedrövligt och fick kanske 5h sömn. Hade även överslafen där det var överjäkligt varmt. Ingen superuppladdning sömnmässigt. När vi vaknar är det lite regn i luften och blött på vägarna. Hatar när man måste fundera på klädsel men slutade med armvärmare på, vindväst av.

I startfållan började den jag tror var Peter Resar ropa upp namn på de som skulle ingå i grupp 1. Alla i Conti smiter in där och han ser min tvåa. Får nån förargad kommentar om att jag minsann ska vara i tvåan men säger att jag kör med Conti. Vi utgjorde väl säkert halva grupp 1 och han släpper det.

Rullar iväg och lungt tempo för att börja trycka upp farten mot 44 när vi lämnat Sollerön. Fortfarande blött på marken och det stänker en del på glasögonen när man ligger på rullen vilket försämrar sikten. Efter ett tag börjar det dugga också och man får jobba lite med psyket. Hur var det nu, riding in bad weather means you're badass?

Efter nån timme börjar det blir det bättre och mot slutet har vi till och med sol. Till en början var alla med och snurrade, även de som inte var Conti men efter ett tag börjar det bli en liten svans. Snittet ligger mellan 43.5 och 44 ned mot Mora och Orsa. Ganska glest med trafik vilket var skönt och hade dessutom ledarbil som guidade och varnade övrig trafik. Han som körde den kan dock inte varit så rutinerad för i Orsa körde han fel så rundan blev 5km längre än den skulle vara och i Leksand hamnade han mitt i klungan. Suck.

Efter Leksand började lite folk trilla av och klungan började mer och mer likna en Contiklunga. Var kanske 10 andra som var med, några Mora CK, Brudpiga och Bianchi. Slakmotorna efter Siljansnäs satte spår och jag tror ytterligare några trillade av men då började folk känna att det närmade sig. Snittet låg på 43.8 och jag hade för mig att förra årets rekordtid hade varit på 43.5. Detta kunde bli bra! Det var innan jag visste att bilen hade förlett oss i Orsa.

Det var fler som var sugna på att köra fort och det började köras hårdare i gruppen trots att färre var med hela tiden. Efter broarna mot Sollerön blev det däremot lugnare tempo och oroligare i leden. Nu ville folk inte längre dra och inte heller bli instängda. Trots motionslopp var det uppenbart att det skulle bli spurt. I fredrikshof hade man nog velat rulla in i samlad tropp, här var det först över mållinjen som gällde :)

Tror det var Fredrik Preinitz som drog igång spurten. Tyvärr var det ett tag sedan han körde loppet och han trodde målet var vid kyrkan när det i själva verket var vid starten typ 500m till. Dom benen höll inte till målet men jag höll hans rulle tills han gav upp. Försöker spurta lite men benen är slut och jag får ta rullen på Per strömblad från Lachemise. "vinner" gör Michael Sarsgard från CK Parr på 3.43.43. Jag går in som trea 1 sekund efteråt.

Tiden var alltså långsammare än förra året men med vår extrarunda hade vi ett högre snitt på totalt 44.1. Hade vi kört rätt bana hade det blivit ca 3.37.5 och hade tagit rekordet med flera minuter. Trist...

Tog en gul fin häst och tröstade mig med. Jag gillar Siljan. Det är ett fint lopp och ska nog köra det tills jag får nästa häststorlek efter 10 genomförda rundor, dvs 2021 :)